Hur bedöms ett barns rätt till korttidsvistelse enligt LSS när vårdnadshavare inte förvärvsarbetar?
Publicerad
Fråga
Vårdnadshavare till en 6-åring ansöker i avlastningssyfte om korttidsvistelse. Pojken har en intellektuell funktionsnedsättning och har ett stort omvårdnadsbehov och kräver tillsyn. Pojken ska under hösten börja ett extra år på förskolan, och är i behov av ständig närvaro av vuxna för att inte skada andra barn. Föräldrarna förvärvsarbetar inte, mamma har omvårdnadsbidrag och pappan har sjukersättning. Hur ska man tänka i dessa fall när föräldrar är i behov av avlastning men inte förvärvsarbetar?
Svar
Barnet är 6 år, har intellektuell funktionsnedsättning, stort omvårdnadsbehov och kräver ständig tillsyn för att inte skada andra barn. Barnet ska gå ett extra år i förskolan och där krävs ständig vuxennärvaro och dessutom har modern beviljats omvårdnadsbidrag. Detta tyder på ett klart utökat omvårdnadsbehov jämfört med jämnåriga barn. Faderns sjukersättning kan begränsa hans möjligheter att tillgodose sexåringens (och ev. syskons) omvårdnadsbehov, trots att han är hemma. Om det faktiskt finns syskon ska även deras behov väga tungt vid bedömningen, enligt RÅ 2006 ref. 66 II.
Kraven på att en LSS-insats ska säkerställa goda levnadsvillkor tillsammans med principen om barnets bästa talar för att insatsen korttidsvistelse kan vara aktuell även när föräldrarna inte förvärvsarbetar. Så är det om utredningen visar att
- föräldrarna, trots att de är hemma, är så belastade av barnets omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov att de inte får nödvändig återhämtning, och
- barnets och eventuella syskons situation riskerar att försämras utan avlastning.
Utredningen kan istället visa att
- förskola, eventuella andra insatser och föräldrarnas gemensamma närvaro i hemmet faktiskt ger tillräcklig avlastning, och
- barnets behov av miljöombyte och rekreation är tillgodosett genom befintliga aktiviteter.
Då kan det bedömas att goda levnadsvillkor redan är uppnådda utan korttidsvistelse.
Ett barns rätt till korttidsvistelse enligt 9 § 6 LSS är alltså inte beroende av att vårdnadshavarna förvärvsarbetar. Rätten till insatsen ska bedömas utifrån barnets behov, kravet på goda levnadsvillkor och med beaktande av om behovet tillgodoses på annat sätt. Att vårdnadshavarna inte arbetar är således inte i sig tillräckligt för att avslå en ansökan om korttidsvistelse. Det avgörande är den faktiska omvårdnadsbördan, barnets omfattande behov och om befintliga insatser ger tillräcklig avlastning. I den beskrivna situationen bör bedömningen fokusera på barnets mycket stora tillsyns- och omvårdnadsbehov, faderns begränsade arbetsförmåga (sjukersättning), moderns omvårdnadsansvar och eventuella syskons behov.