Avsluta korttidsvistelse när enskild tackar nej till erbjudet LSS-boende?

Publicerad 11 juni 2026

Fråga

Är det möjligt att avsluta ett beslut om korttidsvistelse enbart för att den enskilde tackat nej till ett erbjudande om bostad med särskild service. Anledningen är att det endast bor äldre personer på det boendet. Oklart när personen kan erbjudas nästa gång. Omprövningsförbehållet är väsentligt ändrade förhållanden. Beslutet om boende är fattat efter beslutet om korttidsvistelse.

Svar

Enligt 7 § LSS föreligger rätt till insats endast om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Frågan blir då om ett erbjudet boende med särskild service kan anses tillgodose de behov som beslutet om korttidsvistelsen ska täcka, så att korttidsvistelsen därför kan dras in.

Korttidsvistelse enligt LSS

Insatsen är till för att ge den enskilde miljöombyte och rekreation. Insatsen syftar också till att ge de anhöriga avlastning i omvårdnadsarbetet och att bryta ett beroendeförhållande mellan ett barn och dennes föräldrar. Kammarrätternas avgöranden visar att frågan om en annan insats täcker behovet av korttids­vistelse är starkt individualiserad och att domstolarna inte accepterar schablonmässiga resonemang (se Kammarrätten i Jönköpings tre avgöranden mål 2893-25, 3060-25 och 726-25).

Av HFD 2025 ref. 11 framgår att för att neka en insats med hänvisning till att behovet tillgodoses genom annan insats, krävs att behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. Om den enskilde då har godtagbara skäl att under viss tid avstå en insats kan den insatsen inte anses vara tillgänglig, och behovet är då heller inte rent faktiskt tillgodosett.

Vad är ett väsentligt ändrat förhållande och vilka förändringar är aktuella här?

Det som frågeställaren skulle vilja lägga till grund för omprövning kan preciseras till följande två förändringar.

1. Kommunen har fattat beslut om boende med särskild service (ny insats).
2. Den enskilde har tackat nej till erbjudet boendet, med motiveringen att det i praktiken är ett boende för äldre.

Att ett nytt beslut om boende fattats kan i och för sig vara ett ändrat förhållande. För att det dessutom ska vara ”väsentligt” i sådan mening som motiverar indragning av korttidsvistelsen måste de behov som korttidsvistelsen ska täcka faktiskt tillgodoses genom boendet.

Flera saker talar emot att behovet är tillgodosett genom beviljad boendeinsats.

1. Boendet har inte tagits i anspråk och det kan förmodas att den enskilde bor kvar hemma.
2. Att boendet domineras av äldre och därför inte är åldersmässigt lämpligt talar för att boendet inte är individuellt anpassat i LSS‑mening. Något som i sin tur kan vara ett godtagbart skäl att tacka nej.
3. Det är oklart när ett nytt, mer lämpligt boende kan erbjudas.

Mot bakgrund av resonemanget i HFD 2025 ref. 11 om faktisk tillgänglighet och godtagbara skäl att avstå från en insats är det svårt att hävda att behovet av korttidsvistelse ”tillgodoses på annat sätt” genom ett boende som den enskilde tycks ha godtagbara skäl att avstå från.

Därmed är det tveksamt om det över huvud taget föreligger en sådan materiell förändring av den enskildes situation att det kan anses vara ”väsentligt ändrade förhållanden”.

Sammanfattning

Ett omprövningsförbehåll om ”väsentligt ändrade förhållanden” kan förstås möjliggöra en omprövning, men kommunen måste då visa att det skett en sådan förändring som påverkar behovet av korttidsvistelse. Då räcker det inte att det har fattats ett beslut om boende efter beslutet om korttidsvistelse. Boendet måste också vara ett reellt och för den enskilde lämpligt alternativ som faktiskt tillgodoser de behov som korttidsvistelsen avser. Om den enskilde har godtagbara skäl att tacka nej till det erbjudna boendet kan boendet inte anses tillgängligt på ett sådant sätt att behovet av korttidsvistelse är tillgodosett på annat sätt. Principerna i LSS ifråga om goda levnadsvillkor och individuell anpassning talar starkt emot att ett boende som inte framstår som åldersmässigt lämpligt ska anses ersätta korttidsvistelse.