Medicinsk rätt
Medicinsk rätt omfattar juridiska frågor inom hälso- och sjukvård, patientsäkerhet, vårdskador, legitimationer, sekretess och tillsyn. När något går fel inom vården kan konsekvenserna bli stora för både patienter och vårdpersonal. Våra jurister hjälper privatpersoner, vårdpersonal, forskare och verksamheter med rådgivning, överklaganden och juridiskt stöd inom medicinsk rätt.
Denna sida behandlar
- vårdskador och patientskador
- LÖF och patientskadeersättning
- återkallelse av legitimation
- journalföring och sekretess
- Lex Sarah och lex Maria
- läkemedelsrätt och läkemedelshantering
- biomedicinsk forskning.
Innehållet på denna sida ger en översiktlig och faktabaserad genomgång av vanliga frågor inom medicinsk rätt. Informationen är generell och ska inte betraktas som individuell juridisk rådgivning.
Behöver du juridisk hjälp inom medicinsk rätt?
Ek Juridik kan bistå dig i alla typer av frågor som rör medicinsk rätt, exempelvis gällande legitimation, vårdskador, patientskador och läkemedel. Välkommen att kontakta oss för juridisk rådgivning och stöd.
Vårdskador och patientskador
När en patient söker vård har vårdgivaren och vårdpersonalen ett ansvar att ge en säker och korrekt behandling. Trots detta uppstår ibland situationer där patienten drabbas av skada.
Vad är en vårdskada?
En vårdskada är lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Detta definieras i patientsäkerhetslagen.
Vad är en patientskada?
En patientskada är en personskada på en patient. Patientskador regleras i patientskadelagen och kan ge rätt till patientskadeersättning.
För att få patientskadeersättning krävs att det föreligger en övervägande sannolikhet för att skadan orsakats av en behandlingsskada, diagnosskada, infektionsskada, medicineringsskada, materialskada eller olycksfallsskada.
LÖF och patientskadeersättning
Om en patientskada har uppstått inom offentlig vård ska en anmälan normalt göras till LÖF, regionernas patientförsäkringsbolag. Inom privat vård görs anmälan istället till vårdgivarens försäkringsbolag för patientförsäkringar.
Försäkringsbolaget utreder därefter om patienten har rätt till ersättning. Om anspråket avslås kan ärendet i många fall prövas vidare i Patientskadenämnden och därefter i domstol.
Våra jurister hjälper både privatpersoner, sjukvårdspersonal och huvudmän i ärenden gällande vårdskador och patientskador. Välkommen att kontakta oss för rådgivning och stöd.
Legitimation och tillsyn inom vården
Många yrken inom hälso- och sjukvården kräver legitimation. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Tillsynen över hälso- och sjukvården (med undantag för försvarsmakten) utövas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Socialstyrelsen bestämmer också vilka krav som ska vara uppfyllda för att bli legitimerad och för att få använda sig av en skyddad titel. I Sverige är det straffbart att använda sig av en skyddad yrkestitel utan att ha rätt till det.
En legitimation kan återkallas vid exempelvis misskötsamhet, brottslighet, kompetensbrist, allvarliga fel, missbruk eller bristande lämplighet.
Våra jurister bistår vid
- IVO-anmälningar
- tillsynsärenden
- yttranden till myndigheter
- återkallelse av legitimation
- frågor om behörighet och skyddad yrkestitel.
Journalföring och sekretess
Enligt patientdatalagen ska vårdgivare föra patientjournal vid och efter vistelse på hälso- och sjukvårdande instanser såsom vårdcentraler och sjukhus. Patientjournaler innehåller ofta känsliga personuppgifter. Det kan handla om personnummer, sjukdomstillstånd, könstillhörighet och i vissa fall även brott. Därför omfattas patientjournaler av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Bestämmelsen om sekretess innebär att det alltid ska göras en sekretessbedömning vid begäran om utlämnande av exempelvis en journal. Om sekretessbedömningen visar att att journalen inte kan lämnas ut, på grund av att den innehåller känsliga personuppgifter som kan vara till skada för patienten eller för någon annan person, ska den som begärt ut journalen få ett skriftligt besked och begära ett myndighetsbeslut. Myndighetsbeslutet kan överklagas.
Andra frågor som kan uppstå gällande journalföring handlar exempelvis om felaktiga journaluppgifter och begäran om rättelse samt om journalförstöring. En ansökan om journalförstöring görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Våra jurister hjälper både patienter och vårdverksamheter med juridisk rådgivning kring journalfrågor och sekretess. Vi kan hjälpa dig att överklaga ett beslut om du inte är nöjd.
Lex Sarah
Lex Sarah är benämningen på den rapporteringsskyldighet som gäller inom socialtjänsten och de verksamheter som lyder under socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lex Sarah innebär att personal har en skyldighet att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden.
Inom LSS återfinns lex Sarah-regeln i 24 b § som säger följande:
Den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning.
Vem fullgör uppgifter?
Det gör samtliga anställda inom den berörda verksamheten, andra uppdragstagare eller motsvarande under utbildning samt deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program.
Vad ska rapporteras?
Missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden ska rapporteras. En påtaglig risk för ett missförhållande avser en uppenbar och konkret risk. Det vill säga, risken måste bland annat vara identifierbar och möjlig att upptäcka. Det innebär att obetydliga, oklara eller avlägsna risker inte ska rapporteras. Vid osäkerhet om risken är påtaglig eller inte bör rapportering ändå ske.
Vad är ett missförhållande?
Ett missförhållande kan vara fysiska, psykiska, sexuella eller ekonomiska övergrepp. Det kan även vara underlåtenheter som orsakar ett missförhållande för den enskilde.
Vem kan vara drabbad av ett missförhållande?
Det är den som är mottagare av en insats som ska vara utsatt för missförhållandet för att det ska omfattas av reglerna. Därmed omfattas alltså inte närstående eller assistenter som utsätts för missförhållanden. Dessa kan dock omfattas av regler på andra områden, som exempelvis arbetsmiljö, skyldighet att anmäla om ett barn far illa med mera.
Lex Maria
Lex Maria är benämningen på den rapporteringsskyldighet som gäller inom hälso- och sjukvården. Lex Maria innebär att allvarliga vårdskador eller risker för vårdskador ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Vi hjälper verksamheter och personal med juridisk rådgivning i samband med utredningar, tillsyn och rapporteringsskyldighet.
Läkemedelsrätt och läkemedelshantering
Läkemedelsbranschen är strikt reglerad för att säkerställa högsta möjliga patientsäkerhet. Kraven omfattar allt från tillverkning och distribution till ordination och hantering inom hälso- och sjukvården. Våra jurister besitter den expertis som krävs för att guida tillverkare, regioner och vårdgivare genom det komplexa juridiska landskapet.
Regelverk för läkemedelstillverkning och handel
Tillverkning och handel med läkemedel styrs av ett omfattande regelverk på både nationell nivå och EU-nivå. Vi bistår företag i frågor gällande läkemedelslagen, läkemedelsförordningen, lagen om handel med läkemedel samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel.
Hantering och ordination inom hälso- och sjukvård
Läkemedelslagen ställer också krav på vårdgivare, exempelvis att vårdgivare särskilt måste iaktta kraven på sakkunnighet och omsorgsfull vård när de förordnar eller lämnar ut läkemedel till en patient. Liknande regler kan även hittas i patientsäkerhetslagen.
Därutöver måste vårdgivare förhålla sig till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, när de ordinerar och hanterar läkemedel.
Tillsyn och myndighetskontakt
Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för tillverkning och produktkrav avseende läkemedel, medan Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är den tillsynsmyndighet som granskar att vårdgivare följer föreskrifter för läkemedelshantering.
Oavsett om du är en tillverkare som vill säkerställa regelefterlevnad eller en vårdgivare med frågor om hantering och ordination av läkemedel, kan vi hjälpa dig. Våra jurister har stor erfarenhet av kontakt med med både offentliga och privata aktörer.
Biomedicinsk forskning
Biomedicinsk forskning handlar om forskning kring sjukdomar, behandlingar, läkemedel och medicinska metoder. Forskningen innebär ofta behandling av känsliga personuppgifter. Därför omfattas den av gedigna regler kring sekretess och patientsäkerhet.
Viktiga lagar att ta hänsyn till vid biomedicinsk forskning är
- offentlighets- och sekretesslagen
- hälso- och sjukvårdslagen
- patientsäkerhetslagen.
Liksom vid all hälso- och sjukvård är det IVO som är tillsynsmyndighet för att tillse att patienterna får god vård. Utför du forskning och har fått information om att IVO genomför en tillsyn av din forskningsverksamhet? Ek Juridik har stor erfarenhet av kontakt med IVO och hjälper dig gärna med ditt ärende.
Vanliga frågor om medicinsk rätt (FAQ)
Vad är medicinsk rätt?
Medicinsk rätt omfattar juridiska frågor inom hälso- och sjukvården, exempelvis patientsäkerhet, vårdskador, legitimationer, sekretess och tillsyn.
Vad är LÖF?
LÖF är regionernas försäkringsbolag för patientskador inom offentlig vård, som hanterar anspråk på patientskadeersättning.
Kan jag förlora min legitimation inom vården?
Ja, en legitimation kan återkallas vid exempelvis allvarlig misskötsamhet, missbruk eller bristande lämplighet.
Ek Juridik bistår dig med rådgivning och stöd i frågor kopplade till medicinsk rätt.
Flera av våra jurister svarar gärna på dina frågor. Välkommen att kontakta oss på det sätt som passar dig bäst.