Link for page in English
Ek Juridiks logo

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man kan behöva extra stöd.

Staten, regionerna och kommunerna har då ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar ersättningar enligt socialförsäkringsbalken, rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och andra stödinsatser enligt olika lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå dig med juridisk rådgivning, samt företräda dig i ärenden gällande socialrätt.

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man kan behöva extra stöd.

Staten, regionerna och kommunerna har då ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar ersättningar enligt socialförsäkringsbalken, rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och andra stödinsatser enligt olika lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå dig med juridisk rådgivning, samt företräda dig i ärenden gällande socialrätt.

Jonna Johansson, jurist

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Vår jurist Jonna svarar gärna på dina frågor.

Om du är sjuk och inte kan förvärvsarbeta, kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Rätten till sjukpenning regleras i 27-28 kap. socialförsäkringsbalken. En grundläggande förutsättning för att ha rätt till sjukpenning, är att du har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Detta behöver intygas genom ett läkarintyg.

Ibland avslår Försäkringskassan ansökningar om sjukpenning, trots att en läkare har intygat att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan motiverar inte sällan ett avslagsbeslut med, att det medicinska underlaget (läkarintyget) inte ger tillräckligt stöd för att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till vad som kallas; arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Vad som menas med detta är inte alltid självklart, men det är något som våra jurister kan hjälpa dig med.

Har du fått avslag på din ansökan om sjukpenning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Om du har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga, kan du ansöka om sjukersättning, eller aktivitetsersättning till Försäkringskassan. Likheterna mellan sjukersättning och aktivitetsersättning är många, men en tydlig skillnad är att aktivitetsersättning inte lämnas till personer som är äldre än 30 år. En annan skillnad är att aktivitetsersättning lämnas för en begränsad tid, medan sjukersättning inte är tidsbegränsat.

För att ha rätt till sjukersättning, eller aktivitetsersättning krävs inte bara att din arbetsförmåga är nedsatt – det får inte finnas några rehabiliteringsåtgärder som skulle kunna öka din arbetsförmåga. Om Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsåtgärder inte är uttömda, kan din ansökan avslås.

Det är svårare att få sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljat än vad det är att få sjukpenning beviljat. Detta beror på att Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten och arbeten med lönebidrag.

Har du fått ett avslag på din ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varaktigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern, men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kommer överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet, men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal, avgörs frågan i domstol.

Vi på Ek Juridik hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag, eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela, eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan, som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd, betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern, när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrar inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag, eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den förälder som är skyldig att betala underhållsstöd och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern, att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Ek Juridik bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva gå in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga, ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet, som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge ett barn/ungdom den omsorg som den behöver, eller om de skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs det missförhållanden som innebär påtaglig risk för att ett barns/ungdoms hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg, eftersom vårdnadshavare eller de själva inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i så kallade ”miljöfall” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, eller i så kallade ”beteendefall” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då ett barn/ungdom utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet, eller vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen gör en ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten, som därefter prövar målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att ett ett omhändertagande.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om du har frågor kring detta.

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar.

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda.

  • Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Exempelvis schizofreni, paranoid eller vanföreställningar.
  • Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård). Vid utebliven vård finns en fara för patientens, eller annan persons liv och hälsa.
  • Till sist krävs också att patienten motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.

Tvångsvården kan vara sluten eller öppen. För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Vidare måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagning på avdelningen.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvård under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde (patienten har även rätt till det när den vill överklaga, eller när chefsöverläkaren t.ex. lämnar in ett underställt beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård).

Det hålls sedan en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att patienten deltar via videolänk tillsammans med sitt offentliga biträde från sjukhuset. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet, eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader ansöka om förlängning av tvångsvården ifall det behövs, med högst sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Det är domstolen som utser ett offentligt biträde för att tillvara ta patientens intressen. Ek Juridik åtar sig, efter förordnande från domstolen, uppdrag som offentligt biträde i LPT-mål. Du har själv rätt att önska vem som ska företräda dig. Det är staten som bekostar det offentliga biträdet och inget du behöver betala själv. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor.

När upphör vården?

Tvångsvården ska omedelbart upphöra när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Det är chefsöverläkaren som då ska besluta om tvångsvårdens upphörande. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Patienten kan även ansöka till chefsöverläkaren om att vården ska upphöra.

Överklaga

Ifall du har ansökt om att vården ska upphöra, men får avslag på ansökan, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Du kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut till kammarrätten.

Juristerna på Ek Juridik hjälper dig gärna och svarar på frågor. De flesta ärenden kan vi hantera digitalt eller per telefon, men ibland önskar klienter en personlig kontakt. Vi har lång vana av att arbete med klienter som finns runt om i hela landet. Så oavsett om du har företag eller bor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge, Nacka, Eskilstuna, Halmstad, Gävle, Södertälje, Sundsvall, Haninge, Växjö, Karlstad, Botkyrka, Kristianstad, Järfälla, Kungsbacka, Solna, Luleå, Sollentuna, Täby, Skellefteå, Kalmar, Mölndal, Varberg, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Visby, Falun, Trollhättan, Nyköping, Skövde, Uddevalla, Örnsköldsvik, Sundbyberg, Sigtuna, Hässleholm, Borlänge, Upplands Väsby, Kungälv, Österåker, Tyresö, Lidingö, Enköping så hjälper vi dig.

Jonna Johansson, jurist

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Vår jurist Jonna svarar gärna på dina frågor.

Om du är sjuk och inte kan förvärvsarbeta, kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Rätten till sjukpenning regleras i 27-28 kap. socialförsäkringsbalken. En grundläggande förutsättning för att ha rätt till sjukpenning, är att du har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Detta behöver intygas genom ett läkarintyg.

Ibland avslår Försäkringskassan ansökningar om sjukpenning, trots att en läkare har intygat att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan motiverar inte sällan ett avslagsbeslut med, att det medicinska underlaget (läkarintyget) inte ger tillräckligt stöd för att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till vad som kallas; arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Vad som menas med detta är inte alltid självklart, men det är något som våra jurister kan hjälpa dig med.

Har du fått avslag på din ansökan om sjukpenning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Om du har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga, kan du ansöka om sjukersättning, eller aktivitetsersättning till Försäkringskassan. Likheterna mellan sjukersättning och aktivitetsersättning är många, men en tydlig skillnad är att aktivitetsersättning inte lämnas till personer som är äldre än 30 år. En annan skillnad är att aktivitetsersättning lämnas för en begränsad tid, medan sjukersättning inte är tidsbegränsat.

För att ha rätt till sjukersättning, eller aktivitetsersättning krävs inte bara att din arbetsförmåga är nedsatt – det får inte finnas några rehabiliteringsåtgärder som skulle kunna öka din arbetsförmåga. Om Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsåtgärder inte är uttömda, kan din ansökan avslås.

Det är svårare att få sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljat än vad det är att få sjukpenning beviljat. Detta beror på att Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten och arbeten med lönebidrag.

Har du fått ett avslag på din ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varaktigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern, men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kommer överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet, men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal, avgörs frågan i domstol.

Vi på Ek Juridik hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag, eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela, eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan, som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd, betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern, när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrar inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag, eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den förälder som är skyldig att betala underhållsstöd och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern, att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Ek Juridik bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva gå in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga, ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet, som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge ett barn/ungdom den omsorg som den behöver, eller om de skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs det missförhållanden som innebär påtaglig risk för att ett barns/ungdoms hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg, eftersom vårdnadshavare eller de själva inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i så kallade ”miljöfall” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, eller i så kallade ”beteendefall” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då ett barn/ungdom utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet, eller vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen gör en ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten, som därefter prövar målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att ett ett omhändertagande.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om du har frågor kring detta.

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar.

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda.

  • Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Exempelvis schizofreni, paranoid eller vanföreställningar.
  • Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård). Vid utebliven vård finns en fara för patientens, eller annan persons liv och hälsa.
  • Till sist krävs också att patienten motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.

Tvångsvården kan vara sluten eller öppen. För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Vidare måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagning på avdelningen.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvård under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde (patienten har även rätt till det när den vill överklaga, eller när chefsöverläkaren t.ex. lämnar in ett underställt beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård).

Det hålls sedan en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att patienten deltar via videolänk tillsammans med sitt offentliga biträde från sjukhuset. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet, eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader ansöka om förlängning av tvångsvården ifall det behövs, med högst sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Det är domstolen som utser ett offentligt biträde för att tillvara ta patientens intressen. Ek Juridik åtar sig, efter förordnande från domstolen, uppdrag som offentligt biträde i LPT-mål. Du har själv rätt att önska vem som ska företräda dig. Det är staten som bekostar det offentliga biträdet och inget du behöver betala själv. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor.

När upphör vården?

Tvångsvården ska omedelbart upphöra när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Det är chefsöverläkaren som då ska besluta om tvångsvårdens upphörande. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Patienten kan även ansöka till chefsöverläkaren om att vården ska upphöra.

Överklaga

Ifall du har ansökt om att vården ska upphöra, men får avslag på ansökan, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Du kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut till kammarrätten.

Juristerna på Ek Juridik hjälper dig gärna och svarar på frågor. De flesta ärenden kan vi hantera digitalt eller per telefon, men ibland önskar klienter en personlig kontakt. Vi har lång vana av att arbete med klienter som finns runt om i hela landet. Så oavsett om du har företag eller bor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge, Nacka, Eskilstuna, Halmstad, Gävle, Södertälje, Sundsvall, Haninge, Växjö, Karlstad, Botkyrka, Kristianstad, Järfälla, Kungsbacka, Solna, Luleå, Sollentuna, Täby, Skellefteå, Kalmar, Mölndal, Varberg, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Visby, Falun, Trollhättan, Nyköping, Skövde, Uddevalla, Örnsköldsvik, Sundbyberg, Sigtuna, Hässleholm, Borlänge, Upplands Väsby, Kungälv, Österåker, Tyresö, Lidingö, Enköping så hjälper vi dig.