I Sverige har vi i de allra flesta fall en mycket välfungerande hälso- och sjukvård med ett uttalat mål som är att säkerställa "en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen".

För en välfungerande hälso- och sjukvård krävs ett förhållandevis omfattande regelverk. Reglerna omfattar ett stort antal lagar, förordningar, förarbeten, myndighetsföreskrifter och allmänna råd.

De flesta som är inom vården eller kommer i kontakt med vården är antingen i behov av vård eller erbjuder sådan vård. Regelverket, om än nödvändigt, är sällan anledningen till varför någon väljer att bli sjuksköterska eller läkare.

När någonting går fel så är risken att det får stora konsekvenser för både patient och yrkesutövaren. Det kan då vara klokt att anlita en jurist för rådgivning eller som ombud. Juristerna på Ek Juridik har lång erfarenhet av hälso- och sjukvårdsfrågor och hjälper dig gärna!

Legitimation

I Sverige krävs idag legitimation för över 20 yrken inom hälso- och sjukvården. Det betyder att man, för att få; arbeta inom ett visst yrke; utföra vissa arbetsuppgifter, eller; använda sig av en viss yrkestitel, krävs en legitimation för det specifika yrket.

Det är Socialstyrelsen som ansvarar för registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och som utfärdar legitimationer. Tillsyn över hälso- och sjukvården (med undantag för inom försvarsmakten) utövas av Inspektionen för vård och omsorg. Det kan du läsa mer om här. Socialstyrelsen bestämmer även vilka krav som ska vara uppfyllda för att man bli legitimerad och få använda sig av en skyddad titel. Det är i Sverige straffbart att använda sig av en skyddad yrkestitel utan att ha rätt till det.

Dessa krav omfattar till exempel viss utbildning och praktiskt erfarenhet, men även lämplighet. Här ser man t.ex. strängt på om man under en viss period innan ansökan förekommit i belastningsregistret, och då särskilt för narkotikabrott eller brott mot person.

Vid t.ex. misskötsamhet, missbruk eller kompetensbrist kan legitimationen återkallas.

Är du yrkseutövare inom ett legitimerat yrke och har blivit anmäld eller riskerar du att få din legitimation återkallad? Kontakta i så fall någon av juristerna på Ek Juridik som kan hjälpa dig med!

Längst ner på denna sida finner du en lista på vilka yrken som är skyddade och kräver legitimation.

Sedan 1 juli 2023 är även undersköterska en skyddad yrkestitel som kräver legitimaiton. För nyanställning efter 1 juli krävs legitimaiton. Hade du sedan tidigare en tillsvidareanställning som undersköterska så måste du innan 30 juni 2033 erhålla legitimation.

Patientskador, vårdskador, felbehandling och LÖF

När man söker vård sker i vårdkontakten också ett överlämnande av ett ansvar och som patient sätter man sin tillit till vården och dess personal. I de allra flesta fall fungerar vården mycket bra och tilliten förvaltas på ett bra sätt. Tyvärr händer det ibland att vården av någon anledning inte möter de rimliga förväntningar som kan ställas; skada uppstår. I dessa sammanhang talas oftast om vårdskada eller patientskada.

Jurist vid vårdskada

En vårdskada är lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Detta definieras i patientsäkerhetslagen.

Jurist vid patientskada

En patientskada beskrivs istället i patientskadelagen som personskada på patient. För att få patientskadeersättning krävs att det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan orsakats av; en behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada eller en medicineringsskada.

För skada som uppstått i den offentliga vården ska en anmälan inlämnas till Löf som är regionernas försäkringsbolag. Har skadan istället uppkommit i den privata vården så ska anmälan om skada inlämnas till vårdgivarens försäkringsbolag för patientförsäkringar. Försäkringsbolaget ska därefter utrede om de anser att du har rätt till ersättning. Anser du att försäkringsbolaget gjort fel så kan du begära en prövning i Patientskadenämnden som består av en patientrepresentant (politiskt tillsatt), medicinskt sakkunnig läkare, regionpolitiker samt försäkringsjurist eller skadereglerare. Får du inte gehör i nämnden så hjälper vi dig med en talan i domstol.

Tror du dig ha utsatts för en vårdskada eller patientskada, eller är du sjukvårdspersonal eller huvudman och anklagas för att ha orsakat en sådan skada; då är du välkommen att höra av dig till oss så hjälper våra jurister dig i ditt ärende.

Journalföring samt Offentlighet och sekretess

Vid och efter vistelser på hälso- och sjukvårdande instanser, till exempel ett sjukhus eller en vårdcentral, finns det enligt patientdatalagen ett krav att vårdgivaren för patientjournal. Uppgifterna i dessa journaler är ofta varierande av karaktär, men kan för den enskilde journalen hör till ofta anses innehålla känsliga uppgifter. Exempelvis hanteras sådana personuppgifter som sjukdomstillstånd, personnummer, könstillhörighet eller i vissa fall även brott. Med anledning av detta så omfattas patientjournaler och alla uppgifter inom vården av sekretess i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Denna sekretess innebär att det vid begäran om t.ex. utlämnande av en journal alltid görs en sekretessbedömning för att avgöra om journaler innehåller sådana känsliga uppgifter som kan vara till skada för patienten eller för någon annan person. Om denna sekretessbedömning visar att journalen inte kan lämnas ut ska den som begärt ut journalerna få ett skriftligt besked, och därefter begära ett myndighetsbeslut. Myndighetsbeslutet kan överklagas om man inte är nöjd med det.

Det kan också finnas situationer där du själv anser att uppgifter i din journal är felaktiga, varför du vill begära en rättelse av denna. Det kan även vara så att du anser att uppgifter i din journal ska tas bort. Om stöd finns i patientdatalagen så kan du ansöka om en så kallad journalföring. En sådan ansökan gör man till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Har du frågor kring sekretessen på journalanteckningar, eller har du kanske blivit nekad utlämnande av en journal? Önskar du att ansöka om journalförstöring? Vi på Ek Juridik hjälper dig gärna med råd kring din situation eller med att överklaga beslut du inte är nöjd med.

Lex Sarah eller lex Maria? Fråga en jurist!

Lex Sarah är en benämning på den rapporteringsskyldighet som gäller inom socialtjänsten och de verksamheter som lyder under socialtjänstlagen och LSS. Lex Sarah har fått sitt namn från den undersköterska som rapporterade om vanvård på det privata vårdföretag där hon arbetade. Detta föranledde en lagändring, genom vilken rapporteringsskyldigheten infördes. Inom LSS återfinns lex Sarah-regeln i 24 b §, vilken säger att ”den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får insatser enligt sådan lagstiftning”.

Vem fullgör uppgifter? Det gör samtliga anställda, andra uppdragstagare eller motsvarande under utbildning samt deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program. Det vill säga, alla som utför arbetsuppgifter hos en omsorgsgivare har en rapporteringsskyldighet om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande.

Vad ska rapporteras? Missförhållanden ska rapporteras, eller påtagliga risker för missförhållanden. En påtaglig risk för ett missförhållande avser en uppenbar och konkret risk. Det vill säga, risken måste bland annat vara identifierbar och möjlig att upptäcka. Det innebär att obetydliga, oklara eller avlägsna risker inte ska rapporteras. Vid osäkerhet om risken är påtaglig eller inte bör rapportering ändå ske.

Vad är ett missförhållande? Ett missförhållande kan vara fysiska, psykiska, sexuella eller ekonomiska övergrepp. Det kan även vara underlåtenheter som orsakar ett missförhållande för den enskilde.

Vem kan vara drabbad av ett missförhållande? Det är den som är mottagare av en insats som ska vara utsatt för missförhållandet för att det ska omfattas av reglerna. Därmed omfattas alltså inte närstående eller assistenter som utsätts för missförhållanden. Dessa kan dock omfattas av regler på andra områden som till exempel arbetsmiljö, skyldighet att anmäla om ett barn far illa m.m.

Läkemedel

För många i den svenska befolkningen finns det ett behov av att dagligen inta olika läkemedel för såväl stora som små åkommor och sjukdomar. Vad gäller läkemedel finns det därför strikta regler som exempelvis tillverkare och vårdgivare måste följa för att läkemedelstillverkningen och hanteringen ska ske på ett så korrekt sätt som möjligt. Grunden för denna reglering finns i läkemedelslagen som reglerar allt från kraven som finns på läkemedel, vilken myndighet som utöver tillsyn över läkemedelsbranschen till hur tillverkningen av läkemedel ska gå till. Läkemedelstillverkning regleras också i stort på EU-nivå med flera EU-förordningar och direktiv, samt genom ytterligare svensk lagstiftning, till exempel läkemedelsförordningen, lagen om handel med läkemedel och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel.

För vårdgivare finns det även regler denne behöver följa i läkemedelslagen – exempelvis att vårdgivaren särskilt måste iaktta kraven på sakkunnighet och omsorgsfull vård när denne förordnar eller lämnar ut läkemedel till en patient. Liknande regler kan även hittas i patientsäkerhetslagen. Socialstyrelsen har därutöver bemyndigats av Läkemedelsverket att den får meddela förskrifter på området. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården är en sådan föreskrift som – liksom namnet tyder på – hälso- och sjukvårdspersonal måste följa när de ordinerar och hanterar läkemedel. Av denna framgår exempelvis vem som får förordna eller föreskriva läkemedel och hur detta ska ske, att hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera och förvara läkemedel på ett säkert sätt samt hur delegation av detta ska och får gå till. För denna del är det Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som är tillsynsmyndighet och som då överser att alla dessa uppgifter genomförs på ett korrekt sätt. Om IVO får information om att det inte går till på ett enligt föreskriften korrekt sätt så kan det vara så att myndigheten vill genomföra en tillsyn av verksamheten.

Vill du tillverka läkemedel och har frågor rörande kraven för detta? Eller är du kanske hälso- eller vårdpersonal som har frågor kring dina skyldigheter när du ordinerar läkemedel?

Vi på Ek Juridik hjälper dig gärna med dina frågor och funderingar. Vi har stor erfarenhet av kontakt med såväl kommuner, regioner och myndigheter såsom IVO eller Läkemedelsverket och kan därför hjälpa dig reda ut din situation. Ta kontakt med en av våra kompetenta jurister så hjälper vi dig!

Biomedicinsk forskning

Biomedicins forskning innebär att man analyserar och löser medicinska problem med hjälp av den senaste kunskapen inom kemi och molekylärbiologi. Forskningen har betydelse för att förstå människors sjukdomar, hur sjukdomar diagnostiseras och hur sjukdomar ska behandlas. Den har därutöver en viktig betydelse för utvecklingen av läkemedel, livsmedel och bioteknik. Eftersom det man analyserar och forskar om ofta behandlar enskilda personers känsliga uppgifter, däribland sjukdomstillstånd, är det vid arbete med biomedicinsk forskning mycket viktigt att forskaren följer lagar och regler som behandlar tystnadsplikt och sekretess, exempelvis offentlighets- och sekretesslagen. Hur tystnadsplikt och sekretess fungerar kan vara svårt. Det kan därför vara bra att ta kontakt med en jurist om du känner dig osäker på hur lagarna fungerar eller vad du får eller inte får berätta. Har du frågor eller funderingar kring tystnadsplikt eller sekretess är du varm välkommen att kontakta en av Ek Juridiks kompetenta jurister så hjälper vi dig vidare.

Eftersom forskningen berör medicinskt förebyggande, utredning och behandling av sjukdomar innebär det även att biomedicinsk forskning omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Detta föranleder i sin tur att de personer som utför biomedicinsk forskning även behöver tillämpa patientsäkerhetslagen för att exempelvis tillförsäkra patienten god vård och att denne i största möjliga mån ska undvika vårdskador. Liksom vid all hälso- och sjukvård är det IVO som är tillsynsmyndighet för att överse så att patienterna får god vård.

Har du frågor kring vad som gäller kring biomedicinsk forskning och vilka lagar du måste följa? Utför du forskning och har fått information om att IVO genomför en tillsyn av din forskningsverksamhet? Ek Juridik har stor erfarenhet av kontakt med IVO, och hjälper dig gärna vidare med ditt ärende. Ta kontakt med oss för att få veta mer om vad vi kan göra för dig.

Våra jurister hjälper dig vid återkallelse av din legitimation

Nedan följer en lista över de yrken som är skyddade och kräver legitimation.
Listan är uppdaterad 2024-02-16.

Juristerna på Ek Juridik hjälper dig gärna och svarar på frågor. De flesta ärenden kan vi hantera digitalt eller per telefon, men ibland önskar klienter en personlig kontakt. Vi har lång vana av att arbete med klienter som finns runt om i hela landet. Så oavsett om du har företag eller bor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge, Nacka, Eskilstuna, Halmstad, Gävle, Södertälje, Sundsvall, Haninge, Växjö, Karlstad, Botkyrka, Kristianstad, Järfälla, Kungsbacka, Solna, Luleå, Sollentuna, Täby, Skellefteå, Kalmar, Mölndal, Varberg, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Visby, Falun, Trollhättan, Nyköping, Skövde, Uddevalla, Örnsköldsvik, Sundbyberg, Sigtuna, Hässleholm, Borlänge, Upplands Väsby, Kungälv, Österåker, Tyresö, Lidingö, Enköping så hjälper vi dig.