Fråga juristen – Återkallelseförbehåll om den enskildes delaktighet enligt SoL, LSS och FL

2026-03-26

En kommun har i sina SoL‑beslut infört ett återkallelseförbehåll som innebär att insatsen återkallas om den enskilde, trots omfattande motivationsarbete, inte tar emot erbjudet stöd. Frågan är om ett liknande förbehåll får medtas i LSS‑beslut och hur sådan formulering bör prövas juridiskt.

Fråga

I våra insatser enligt SoL har vi inkluderat i återtagandeförbehållet att enskild behöver ta emot stödet och att beslutet annars kan omprövas. Det är formulerat: "Om den som beviljats insatsen, trots ett omfattande motivationsarbete från kommunens personal, inte tar emot erbjudet stöd kommer beslutet att återkallas och insatsen avslutas.". Är det något vi även kan skriva med i våra återtagandeförbehåll i våra LSS-beslut? Och kan du problematisera lite kring det?

Svar

Innan jag besvarar den ställda frågan vill jag inledningsvis redogöra för vad som gäller för återkallelse-, ändrings- eller omprövningsförbehåll i gynnande förvaltningsbeslut. Jag kommer att utgå från att det gynnande förvaltningsbeslutet i fråga ska ändras till den enskildes nackdel (ändringar till den enskildes fördel behöver av naturliga skäl inget lagstadgat förbehåll).

Av 14 kap. 9 § socialtjänstlagen (2025:400), SoL, framgår att socialnämnden får ändra ett beslut som gäller tills vidare till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde har förändrats väsentligt. Om den enskilde väljer att inte ta emot en insats som socialnämnden har beslutat om utgör denna vägran i och för sig inte rättslig grund enligt SoL att ”återkalla” beslutet.

Det finns dock ytterligare situationer när ett gynnande förvaltningsbeslut får ändras till den enskildes nackdel enligt 14 kap. 9 § SoL, som då hänvisar till 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900), FL. Däri framgår att ett gynnande förvaltningsbeslut får ändras till den enskildes nackdel i tre situationer. Två av dessa situationer är inte aktuella utifrån den ställda frågan (den ena avser tvingande säkerhetsskäl, den andra avser när den enskilde lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter). Den tredje situationen är dock när det finns ett återkallelseförbehåll i beslutet, likt det frågeställaren har beskrivit. I det sammanhanget får det påtalas att ett återkallelseförbehåll måste uppfylla kraven på legalitet, objektivitet och proportionalitet. Likväl måste den beslutande myndigheten ha klart för sig vad syftet med förbehållet är samt förvissa sig om att det utformas på ett förutsebart sätt. Eftersom jag inte vet tillräckligt mycket om hur frågeställarens socialnämnd tillämpar sitt återkallelseförbehåll – innebär det att den enskilde inte kan få insatsen beviljad igen om den skulle ändra sig och hur omfattande måste det omfattande motivationsarbetet vara? – kan jag inte med säkerhet uttala mig om återkallelseförbehållets legalitet eller proportionalitet. Jag lämnar det till frågeställaren att noggrant överväga dessa faktorer.

Vi kommer då till frågan om återkallelseförbehåll för LSS-insatser. För LSS-insatser gäller bestämmelserna i FL såsom redogjort för ovan; det saknas nämligen bestämmelser om återkallelse-, ändrings- eller omprövningsförbehåll i LSS. Jag får därför råda till samma noggranna överväganden som jag nämnt ovan.

Vad gäller just LSS-insatser vill jag dock särskilt framhålla det i 2 § LSS stadgade yttersta ansvar för en kommun att tillgodose den enskildes behov av insatser enligt 9 § 2-10 LSS. Detta yttersta ansvar medför att socialnämnden måste se till att den enskilde, om denne anses tillhöra personkretsen och därmed ha rätt till en LSS-insats, inte står utan LSS-insats. Denna skyldighet enligt LSS gäller oaktat eventuella samarbetssvårigheter med den enskilde. Frågeställarens återkallelseförbehåll skulle därmed kunna vara rättsligt motiverat i och för sig (efter ovan nämnda noggranna överväganden), men om LSS-beslutet i fråga återkallas av socialnämnden måste den enskildes behov tillgodoses genom någon annan LSS-insats.