Fråga juristen – Vem har rätt att läsa en avliden elevs digitala avtryck?

2025-04-10

När en elev som använt kommunens dator och skolkonto avlider, uppstår svåra frågor kring anhörigas rätt att ta del av innehållet. Vad gäller egentligen – är mejl, dokument och annan information på datorn att betrakta som allmänna handlingar? Och hur påverkar sekretesslagstiftningen möjligheten att lämna ut uppgifterna?

Fråga

Hur ska kommunen ställa sig till en fråga om att ta del av innehåll på en avliden elevs dator. Dator och skol-konto är kommunens och tillhandahålls eleven under studietiden. Eleven var myndig då hen avled och den som frågar efter att få del av innehållet är nära anhörig till eleven. Ej vårdnadshavare, utan det familjehem där eleven bott. Kan innehåll på datorn vara att anse som allmänna handlingar pga att det är kommunen som äger kontona? Exempelvis elevers mail, är de att anse som allmänna handlingar på samma sätt som anställdas mail? Kan innehållet i datorn göras tillgängligt för de anhöriga till den omyndiga eleven?

Svar

Mot bakgrund av att frågorna rör en dator med tillhörande skolkonto som ägs av kommunen behöver ovan bedömas utifrån reglerna för vad som kan utgöra en allmän handling samt om den kan anses offentlig enligt tryckfrihetsförordning (1949:105) (TF) respektive offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL).

Rätten att få ta del av allmän handling följer av offentlighetsprincipen. För att något ska vara en allmän handling krävs först att det kan anses utgöra en handling. En handling kan vara en bild, ett dokument, en ljudfil, ett e-postmeddelande med mera. Enligt 2 kap. 4 § TF är samtliga handlingar som kan anses förvarade hos en myndighet och som är inkomna eller upprättade hos den allmänna handlingar. För att en handling ska anses allmän krävs alltså att den förvaras hos myndigheten samt att den är inkommen eller expedierad av myndigheten. För det fall som handlingen bedöms allmän ska myndigheten pröva huruvida den omfattas av sekretess enligt OSL eller inte. Omfattas handlingen av sekretess kan den inte lämnas ut alternativt ska lämnas ut först efter att myndigheten har maskerat de delar som är skyddsvärda.

Innehållet på datorn behöver således prövas enligt ovan. I det fall som prövningen visar att det finns handlingar som är allmänna måste sekretessbedömning ske, det vill såga bedömning av om sekretess föreligger med stöd av OSL. Exempel på uppgifter som kan anses skyddsvärda är uppgifter om den enskildes hälsa, sjukdomar samt uppgifter om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen, se 21 kap. 1 § OSL, 23 kap. 5 § OSL.

Vad gäller skolkontot ska prövning om utlämnande kan ske även behöva göras utifrån om dess innehåll utgör potentiella handlingar och om de med hjälp av rutinbetonade åtgärder kan sammanställas av myndigheten för att möjliggöra ett utlämnande. Även potentiella handlingar kan alltså anses förvarade. I förarbetena benämns de som ”konstellationer av sammanhängande uppgifter”, det vill säga sammanställningar av uppgifter som finns i ett digitalt system hos en myndighet (sådant som inte direkt utgör ett exempelvis ett dokument eller e-postmeddelande). Enligt förarbetena kan begreppet förvarad således även omfatta datalagrad information som myndigheten har tillgång till. Det ställer krav dock på att informationen i det digitala systemet kan sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Av HFD 2015 ref. 25 kan utläsas att begreppet rutinbetonade åtgärder avser en arbetsinsats som inte är förknippade med några större kostnader samt arbetsinsatsen inte får ta mer än maximalt om fyra till sex timmar. Beroende på om myndigheten i ovan fråga kan anses ha tillgång till "skol-kontot" samt om informationen däri kan sammanställas med rutinbetonade åtgärder kan det bli föremål för utlämning (under förutsättning att det inte omfattas av sekretess). Notera dock att det i sådana fall är fråga om att lämna ut handlingar, inte att ge någon utomstående tillgång till myndighetens system.

Frågan om e-postmeddelande som skickats till eller från en elevs unika e-postadress på ett av skolan tillhandahållet e-postkonto var att anse som allmänna handlingar har prövats av Kammarrätten i Stockholm 2016-02-24 genom dom i mål nummer 8406-15. I målet framkom att elever vid en skola gavs tillgång till individuella e-postadresser. Dessa e-postadresser låg under skolans domännamn, men skolan hade inte tillgång till de meddelanden som skickades till eller från dem. I målet konstaterade kammarrätten att eleven inte haft tillgång till sin e-post i egenskap av befattningshavare vid skolan (eleven ansågs inte utgöra en del av skolans personal). Kammarrätten kom också fram till att de meddelanden som skickats till elevens e-postkonto inte kunde anses förvarat hos skolan, eftersom skolan inte hade tillgång till e-postmeddelandena. Sammantaget var de e-postmeddelanden som skickats till och från elevens e-postadress under skolans domän inte att anse som allmänna handlingar, detta med hänvisning till att de inte ansågs förvarade hos skolan. E-postmeddelandena ansågs inte heller inkomna till skolan.

Avslutningsvis måste var och en av de handlingar som kan finnas på elevens individuella dator med hänvisning till ovanstående prövas mot bakgrund av om de kan anses allmänna handlingar eller inte. I det fall någon av handlingarna anses vara allmänna måste bedömning av om sekretess föreligger ske.