Personlig assistans år 2024 – vad hände egentligen?
2025-03-21
Om man är insatt i assistansbranschen och dess rättsområde vet man säkerligen redan om att år 2023 var ett mycket viktigt och händelserikt år på området; detta inte minst med anledning av lagändringen som inledde året. Denna lagändring medförde att två nya grundläggande behov tillkom för att personer med omfattande behov av tillsyn för exempelvis allvarlig epilepsi eller ett utåtagerande ska kunna få assistans. År 2024 medförde visserligen inga lagändringar, men har varit ett viktigt år för att i praxis fastställa hur 2023-års lagändringar ska tillämpas i praktiken.
Vad har Högsta domstolen sagt?
Trots ett stort antal domstolsavgöranden har 2024 inte varit assistansåret för just Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Under februari 2024 meddelade HFD årets första och enda avgörande som bekräftade att Försäkringskassan, vid en prövning av en ansökan om fler timmar, ska göra en ny bedömning av den enskildes rätt till assistansersättning (HFD 2024 ref. 9). Det fastslogs därmed att Försäkringskassan inte är bunden av den tidigare bedömningen. I praktiken har detta inneburit att kassan - vid en ansökan om fler timmar – flyttat om vissa hjälpbehov i beslutet. Ett behov som tidigare bedömdes utgöra ett grundläggande behov flyttas i stället till ett annat personligt behov och vice versa. Detta ska dock inte innebära att personen i fråga ska bli av med sin assistans – inte ens om man med anledning av justeringen av behoven understiger de lagstadgade 20 timmar grundläggande behoven per vecka. Om man understiger 20 timmar grundläggande behov per vecka kan det dock innebära att man inte blir beviljad fler timmar assistans trots att fler timmar ansöktes om. Detta avgörande är i sig inget nytt – detta har noterats varit kassans tillvägagångsätt ett tag varför detta avgörande i sig inte förvånar.
Ett antal prövningstillstånd beviljades även av HFD under 2024, vilket ger oss indikationer på vad HFD anser vara viktiga frågor. Prövningstillstånd har bland annat även beviljats för huruvida förändringar i tidsåtgång för hjälpbehoven kan utgöra ett väsentligt ändrat förhållande. Det har även beviljats för att utreda under vilka förutsättningar ett krav på återbetalning av assistansersättning eller ekonomiskt stöd för personlig assistans kan riktas mot en assistansanordnare; både avseende beslut från Försäkringskassan och kommuner. Gällande Försäkringskassebeslut har vi faktiskt redan fått svar på vad som gäller under tidigt 2025, som i korthet konstaterade att en assistansanordnare kan återkrävas på assistansersättning eftersom denne förvänts ha information om var och när assistenterna arbetar.
Kammarrätterna och stöd för att förebygga skada
Kammarrätterna kompenserade dock upp för HFD:s inaktivitet på assistansfronten. Antalet avgöranden från förvaltnings- och kammarrätterna blev många, varför de alla naturligtvis inte kan presenteras här. Några exempel kan dock anges. Gällande stöd för att förebygga skada (9a § 6p LSS) tycks kammarrätterna konstatera att varje fall ska bedömas utifrån det utåtagerande beteendets och konsekvenserna av beteendets allvarlighetsgrad, där intygen har en tydlig vikt vid bedömningen. Det har av Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 6065–23 även konstaterats att det faktum att den enskilde – utöver ett utåtagerande beteende – även har kommunikationssvårigheter kan tala för att tillsynen ska anses vara ett grundläggande behov. Även det faktum att det utåtagerande beteendet uppstår mer frekvent i vissa, mindre anpassade eller välkända miljöer än andra och att anfallen ofta kan avledas av familj eller skolpersonal kan föranleda att hjälpbehovet ändå bedöms utgöra ett grundläggande behov (Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 2450–24).
Kammarrätterna och stöd på grund av ett medicinskt tillstånd
För stöd på grund av ett medicinskt tillstånd (9a § 7p LSS) prövade Kammarrätten i Sundsvall frekvensen av epilepsianfall inom ramen för det grundläggande behovet (mål nr. 773–24). Även ett mindre frekvent behov av akutmedicinering vid epilepsi kan – i kombination med en kognitiv nedsättning – föranleda att tillsynen ska vara grundläggande. Kammarrätten i Göteborg konstaterade därutöver i mål nr 1439–24 att även om tekniska hjälpmedel som medförde att assistenterna delvis kunde befinna sig i ett annat rum, så krävdes frekvent fysisk kontroll av det medicinska tillståndet (allvarlig diabetes) varför tillsynsbehovet ändock skulle ses som ett grundläggande behov. Det kan med dessa avgöranden som exempel ses att de nya grundläggande behoven ändå öppnar upp för en vidare tolkning än vad som inledningsvis kunde utrönas från förarbetena, vilket naturligtvis är positivt för de assistansberättigade. Detta inte minst eftersom det inledningsvis efter lagändringen fanns indikationer på att myndigheterna nästan försvårade för de enskilda att få hjälp enligt de nya grundläggande behovet, trots att lagändringen syftade till att förenkla detta.
Våra förväntningar inför 2025
Under 2024 förberedde i oss även för halveringen av det schabloniserade föräldraavdraget som började gällande 1 januari 2025. Förhoppningen är att fler barn ska kunna få rätt till assistans, eller att redan assistansberättigade barn får en allt bättre vardag. Det återstår nu att se hur det kommer bli i praktiken.
Har du frågor kring personlig assistans eller huruvida det är något du kan ansöka om? Assistansjuridiken kan nämligen vara komplicerad, varför vi på Ek Juridik gärna hjälper dig i detta. Hör av dig till oss så hjälper vi dig.
