2025-01-22
Tom Schultz-Eklund redogör i sin senaste artikel för EUs regler om varaktig bosättning för tredjelandsmedborgare. Regler som aktualiseras efter fem års laglig bosättning i en medlemsstat. Den stora frågan är vad som kan betraktas som laglig bosättning. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2024:4 valt en extremt smal tolkning av begreppet som vid en granskning inte är i linje med den bakomliggande EU-rätten. Däremot uppnår tolkningen satta politiska mål. Får ändamålet helga medlen?
Personer från stater som inte är medlemmar i EU, så kallade tredjelandsmedborgare, kommer ibland till EU-länderna för att bosätta sig där. Det kan exempelvis vara till följd av arbete eller familjeanknytning. Rätten att kvarstanna i en medlemsstat är då allt som oftast tidsbegränsad och kopplad till vissa givna omständigheter. För att få vistas i Sverige krävs för tredjelandsmedborgare som huvudregel ett uppehållstillstånd. I vissa fall kan det dock finnas en rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd, men då med uppehållsrätt. Det gäller framförallt EU-, och EES-medborgare.
Ett uppehållstillstånd kan i många fall förlängas utan någon bortre gräns i tiden. I svensk rätt tillkommer normalt sett en möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd efter fyra år, under förutsättning att vissa andra kriterier är uppfyllda.
Parallellt med de nationella reglerna om uppehållstillstånd och uppehållsrätt existerar ett EU-rättsligt regelverk som syftar till att skydda tredjelandsmedborgare som varaktigt bosatt sig i en medlemsstat. En sådan ställning som varaktigt bosatt uppkommer efter fem år. Reglerna omfattar dels tredjelandsmedborgare i stater som inte erbjuder permanent uppehållstillstånd efter en viss bosättningstid, dels tredjelandsmedborgare som faller mellan stolarna i den nationella lagstiftningen och som av någon anledning inte kan erhålla ett permanent uppehållstillstånd. Dessutom ställer EU:s regler om varaktig bosättning krav på att medlemsstaterna ska tillförsäkra tredjelandsmedborgare vissa rättigheter. I många hänseenden ställs krav på att tredjelandsmedborgare ska behandlas lika som medborgarna i medlemsstaten.
För att kvalificeras som varaktigt bosatt krävs att tredjelandsmedborgaren varit lagligen bosatt i medlemsstaten under hela den nämnda femårsperioden. Till följd av en åtstramad invandringspolitik, ett ifrågasatt EU-samarbete och en nyligen avkunnad dom från Migrationsöverdomstolen så aktualiseras frågan om varaktig bosättning och dess räckvidd. Av särskilt intresse blir bosättningsfrågan och huruvida en vistelse – som till synes är och i vardagstal kan benämnas som laglig – kan kvalificera en tredjelandsmedborgare till ställning som varaktigt bosatt.