Dyrt för enskilda i förvaltningsrättsliga mål
2024-10-03
Enskilda individer som överklagar ett myndighetsbeslut till domstol har idag ingen lagstadgad rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Inom såväl civilrättsliga mål som brottmål har enskilda bättre möjligheter till juridisk hjälp genom rättsskyddsförsäkringar respektive offentlig försvarare. Det innebär att var och en idag får bekosta hela processen på egen hand oavsett om myndigheten har fattat ett felaktigt beslut eller inte. Inom ramen för samtliga processer i domstol ska enskilda individer alltid ges rätt till en rättvis rättegång. Mot bakgrund av denna rättssäkerhetsgaranti väcks frågan om varför enskilda individer inte ges rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål.
Vad är rättshjälp och varför saknas det reglering om rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål?
Med rättshjälp avses ett ekonomiskt stöd från staten till privatpersoner för att täcka delar av kostnaderna för juridisk hjälp. Avgörande för beviljandet av rättshjälp är bland annat vilken fråga som behandlas i målet. Enligt huvudregeln beviljas inte rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål, oavsett utgången i målet. Den främsta orsaken till att ersättning för rättegångskostnader inte beviljas är att den myndighet som handlägger ärendet har en omfattande utredningsskyldighet. Tilltron om att myndighetens beslut är korrekt fattat medför att den enskildes möjligheter till rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål i princip är obefintliga. För att enskilda individer ska få en rättvis prövning av sitt ärende ställs det således höga krav på att myndigheten utreder ärendet till fullo.
Offentligt biträde
Som rättssäkerhetsgaranti bekostar staten emellertid offentliga biträden i vissa förvaltningsrättsliga mål, såsom tvångsmål och migrationsmål. Med offentligt biträde avses en person som förordnas i syfte att bistå den enskilde med juridisk hjälp. Det offentliga biträdet utses av domstolen för att parternas intressen ska tillvaratas i dessa mål. Orsaken till att offentliga biträden ges i tvångs- och migrationsmål är för att sådana ingripanden utgör allvarliga inskränkningar i enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Att staten står för kostnaderna för det offentliga biträdet innebär således inte att den enskilde får juridisk hjälp i obegränsad omfattning, utan biträdet kommer enbart ersättas för sådant arbete som domstolen finner skäligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet.
Vad säger Högsta förvaltningsdomstolen?
Senast i HFD 2022 ref. 10 prövades frågan om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsrättsliga mål. Avgörandet gällde en person som sökt ersättning för rättegångskostnader i ett mål mot Skatteverket gällande ett namnbyte. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i målet att rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsrättsliga mål kan föreligga med hänvisning till bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång i 2 kap. 11 § regeringsformen och artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Domstolen avvisade emellertid frågan om ersättning utan att närmare konstatera när sådan rätt faktiskt föreligger. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade istället den enskilde till att begära kompensation för sina kostnader genom en skadeståndstalan mot staten. Problematiken med att enskilda uppmanas att rikta skadeståndsanspråk mot staten är att det inte ges någon garanti för att ersättning faktiskt utgår för rättegångskostnaderna.
Risker med att rättegångskostnader inte ersätts
Problematiken som uppstår när enskilda inte har möjlighet att anlita ett juridiskt ombud är att den enskilde inte sällan har sämre förutsättningar än staten för att driva en domstolsprocess. Myndigheterna får generellt sett antas ha såväl bättre ekonomiska resurser som mer kunskap och tid än den enskilde. Utan juridiskt ombud är det svårt att föra sin talan, ge in relevant bevisning och försvara sig mot myndighetsbeslut. Trots enskildas begränsade förutsättningar att tillvarata sin rätt och sina intressen ges idag ingen ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsrättsliga mål. En bristfällig utredning av en myndighet kan därmed resultera i en orättvis prövning och ett felaktigt domstolsavgörande.
Utifrån de myndighetsbeslut som blir föremål för prövning i förvaltningsrättslig domstol är det långt ifrån alla mål som myndigheten vinner. Slutsatsen som kan dras är att myndigheter de facto fattar felaktiga beslut emellanåt. Det kan därför ifrågasättas om det ska krävas att den enskilde bekostar processen med egna medel för att motbevisa den utredning och det beslut som myndigheten fattat. Mot bakgrund av att alla inte har de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att driva en process mot en myndighet är det tveksamt om alla är lika inför lagen, vilket inskränker den enskildes rätt till en rättvis rättegång.
Kommer det ske en förändring?
Med anledning av den dörr som HFD 2022 ref. 10 har öppnat har regeringen nu tillsatt en lagutredning som ska reda i frågan. Utredningen har fått i uppgift att utreda under vilka förutsättningar enskilda bör ges möjlighet till ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsrättsliga mål och ska sedan lämna nödvändiga författningsförslag.
Lagutredningens förslag på eventuella lagändringar ska redovisas senast den 1 augusti 2025. En eventuell lagändring som ger enskilda rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsrättsliga mål skulle vara förenligt med grundprincipen om att alla ska ha rätt till en rättvis rättegång. En framtida lagändring skulle av den anledningen förväntas ge enskilda bättre förutsättningar till att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut.
Vi på Ek Juridik arbetar dagligen med förvaltningsrättsliga frågor. Är du i behov av hjälp med ett förvaltningsrättsligt ärende? Kontakta oss på Ek Juridik så hjälper vi dig vidare.
