Anmälningsplikt och likgiltighetsuppsåt i förhållande till bidragsbrott
2024-09-30
För lite drygt en månad sen meddelande Svea Hovrätt dom i ett mål avseende bidragsbrott (3364-24). Vid en första anblick kan omständigheterna och påföljden som bestämdes (villkorlig dom och dagsböter) framstå som relativt ointressanta. Vid en närmre genomgång noteras dock en bedömning från hovrätten som skulle kunna få betydelse för allt fler personer och i allt större omfattning.
Omständigheterna var följande; den tilltalade kvinnan var, för det tidsintervall då brotten påstods ha begåtts, beviljad hel sjukersättning från Försäkringskassan. I sammanhanget ska kort förklaras att sjukersättning är en förmån som ges till personer vars arbetsförmåga är långvarigt nedsatt, vilket innebär att det måste stå klart att den enskildes förmåga att arbeta inte kan komma att förändras eller förbättras av vare sig rehabiliterings- eller medicinska insatser. Förenklat sagt måste alla såväl medicinska- som rehabiliteringsmässiga försök till förbättrad arbetsförmåga vara uttömda innan sjukersättning beviljas.
Trots att den tilltalade i målet då uppburit hel sjukersättning från Försäkringskassan hade hon samtidigt arbetat deltid på ett stödboende och som kontaktfamilj. Kvinnan själv menade att hon i samband med att Försäkringskassan utredde hennes rätt till sjukersättning fått information om att hon fick arbeta i den mån hon orkade, men om arbetet uppgick till en heltidsomfattning skulle det anmälas till myndigheten då det kunde påverka hennes rätt till förmånen.
Såväl Försäkringskassan som den tilltalade kvinnan själv var överens om att hon aldrig arbetade i en omfattning som motsvarade heltid, men myndigheten bedömde ändock att hon arbetat i en för stor omfattning för att ha rätt till sjukersättning varpå de fattade ett återkravsbeslut om cirka 250 000 kronor. Av kvinnans vittnesmål framgår att hon enligt egen utsago blev chockad när hon fick beslutet att hon var återbetalningsskyldig, men att hon likväl följde beslutet och betalade tillbaka hela summan. Ärendet var dock inte avslutat där, då Försäkringskassan anmälde händelsen till polisen. Tingsrätten friade kvinnan då de ansåg att det inte gick att fastställa något uppsåt, varför hon inte kunde fällas för bidragsbrott enligt åklagarens yrkande. Hovrätten gjorde dock en helt annan bedömning.
Inledningsvis beskriver hovrätten att den tilltalade kvinnan enligt sina egna uppgifter rekryterats till stödboendena och som kontaktperson på grund av sina särskilda kvalifikationer. Det faktum att hon enligt ett neuropsykologiskt utlåtande hade vissa kognitiva funktionsnedsättningar bedömdes därav inte som tillräckligt stöd för påståenden om att hon skulle ha saknat förmåga att tillgodogöra sig innehållet i Försäkringskassans beslut (vilket innehållit information om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden enligt 110 kap. 46 § SFB). Det bedömdes vidare som ”osannolikt” att en företrädare från Försäkringskassan skulle ha lämnat besked om att det var möjligt att arbeta upp till heltid och samtidigt uppbära sjukersättning. Med hänsyn till att den tilltalade vid tidigare tillfälle också uppburit halv sjukersättning borde hon, enligt hovrättens mening, ha insett att hon inte hade rätt att arbeta i den omfattning hon gjorde samtidigt som hon erhöll hel sjukersättning.
Hovrätten avslutar sedan sina domskäl med följande formulering;
”Genom att trots denna insikt underlåta att anmäla till Försäkringskassan att hon börjat arbeta deltid igen, har hon agerat med i vart fall likgiltighetsuppsåt. Hon ska därför dömas för bidragsbrott vid 29 tillfällen enligt åtalet.”
Ovan angivet citat kan svårligen förstås på annat sätt än att det var det faktum att den tilltalade kvinnan inte fullgjort sin anmälningsplikt enligt 110 kap. 46 § SFB som var grunden till att hon bedömdes ha agerat med likgiltighetsuppsåt. En utgångspunkt vad gäller prövningen av uppsåt i förhållande till bidragsbrott som skulle kunna komma att få relevans i betydligt fler fall.
Har du frågor kring vilka skyldigheter den som erhåller ett bidrag från Försäkringskassan har? Eller har du fått ett återkravsbeslut som är baserat på felaktiga grunder? Tveka inte att höra av dig till oss så hjälper vi dig att se över din situation.
Anmälningsplikt och likgiltighetsuppsåt i förhållande till bidragsbrott
2024-09-30
För lite drygt en månad sen meddelande Svea Hovrätt dom i ett mål avseende bidragsbrott (3364-24). Vid en första anblick kan omständigheterna och påföljden som bestämdes (villkorlig dom och dagsböter) framstå som relativt ointressanta. Vid en närmre genomgång noteras dock en bedömning från hovrätten som skulle kunna få betydelse för allt fler personer och i allt större omfattning.
Omständigheterna var följande; den tilltalade kvinnan var, för det tidsintervall då brotten påstods ha begåtts, beviljad hel sjukersättning från Försäkringskassan. I sammanhanget ska kort förklaras att sjukersättning är en förmån som ges till personer vars arbetsförmåga är långvarigt nedsatt, vilket innebär att det måste stå klart att den enskildes förmåga att arbeta inte kan komma att förändras eller förbättras av vare sig rehabiliterings- eller medicinska insatser. Förenklat sagt måste alla såväl medicinska- som rehabiliteringsmässiga försök till förbättrad arbetsförmåga vara uttömda innan sjukersättning beviljas.
Trots att den tilltalade i målet då uppburit hel sjukersättning från Försäkringskassan hade hon samtidigt arbetat deltid på ett stödboende och som kontaktfamilj. Kvinnan själv menade att hon i samband med att Försäkringskassan utredde hennes rätt till sjukersättning fått information om att hon fick arbeta i den mån hon orkade, men om arbetet uppgick till en heltidsomfattning skulle det anmälas till myndigheten då det kunde påverka hennes rätt till förmånen.
Såväl Försäkringskassan som den tilltalade kvinnan själv var överens om att hon aldrig arbetade i en omfattning som motsvarade heltid, men myndigheten bedömde ändock att hon arbetat i en för stor omfattning för att ha rätt till sjukersättning varpå de fattade ett återkravsbeslut om cirka 250 000 kronor. Av kvinnans vittnesmål framgår att hon enligt egen utsago blev chockad när hon fick beslutet att hon var återbetalningsskyldig, men att hon likväl följde beslutet och betalade tillbaka hela summan. Ärendet var dock inte avslutat där, då Försäkringskassan anmälde händelsen till polisen. Tingsrätten friade kvinnan då de ansåg att det inte gick att fastställa något uppsåt, varför hon inte kunde fällas för bidragsbrott enligt åklagarens yrkande. Hovrätten gjorde dock en helt annan bedömning.
Inledningsvis beskriver hovrätten att den tilltalade kvinnan enligt sina egna uppgifter rekryterats till stödboendena och som kontaktperson på grund av sina särskilda kvalifikationer. Det faktum att hon enligt ett neuropsykologiskt utlåtande hade vissa kognitiva funktionsnedsättningar bedömdes därav inte som tillräckligt stöd för påståenden om att hon skulle ha saknat förmåga att tillgodogöra sig innehållet i Försäkringskassans beslut (vilket innehållit information om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden enligt 110 kap. 46 § SFB). Det bedömdes vidare som ”osannolikt” att en företrädare från Försäkringskassan skulle ha lämnat besked om att det var möjligt att arbeta upp till heltid och samtidigt uppbära sjukersättning. Med hänsyn till att den tilltalade vid tidigare tillfälle också uppburit halv sjukersättning borde hon, enligt hovrättens mening, ha insett att hon inte hade rätt att arbeta i den omfattning hon gjorde samtidigt som hon erhöll hel sjukersättning.
Hovrätten avslutar sedan sina domskäl med följande formulering;
”Genom att trots denna insikt underlåta att anmäla till Försäkringskassan att hon börjat arbeta deltid igen, har hon agerat med i vart fall likgiltighetsuppsåt. Hon ska därför dömas för bidragsbrott vid 29 tillfällen enligt åtalet.”
Ovan angivet citat kan svårligen förstås på annat sätt än att det var det faktum att den tilltalade kvinnan inte fullgjort sin anmälningsplikt enligt 110 kap. 46 § SFB som var grunden till att hon bedömdes ha agerat med likgiltighetsuppsåt. En utgångspunkt vad gäller prövningen av uppsåt i förhållande till bidragsbrott som skulle kunna komma att få relevans i betydligt fler fall.
Har du frågor kring vilka skyldigheter den som erhåller ett bidrag från Försäkringskassan har? Eller har du fått ett återkravsbeslut som är baserat på felaktiga grunder? Tveka inte att höra av dig till oss så hjälper vi dig att se över din situation.
