2023-03-24
Rubriken för veckans artikel utgjorde frågeställningen i en nyligen avkunnad dom av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i mål nr 472-22. Frågan i målet var om bostadsbidrag kunde utgå till en kvinna som ensamstående, trots att hon är gift med en man.
Målet handlade om en kvinna och en man som är gifta och har två barn. Kvinnan och barnen är bosatta i Sverige och mannen i Italien. Maken hade ansökt om uppehållstillstånd i Sverige men inte fått det beviljat. På grund av att mannen inte beviljats uppehållstillstånd ansökte kvinnan om bostadsbidrag som ensamstående. Försäkringskassan ansåg dock, trots att makarna bodde i olika länder, att de hade en sådan ”hushållsgemenskap” som kan föreligga när det rör sig om samboende par på grund av att de hade som avsikt att leva tillsammans och att paret hade två små barn. Hushållsgemenskap är ett uttryck för att ett par eller makar kan anses bo tillsammans i den mening som avses i bestämmelserna om bostadsbidrag, trots att de i egentlig mening inte gör det. Att personerna får ett gemensamt barn, delar på hemmets sysslor, utgifter och har ett ekonomiskt samarbete talar för att de har en hushållsgemenskap, oavsett om de tillbringar sin dygnsvila i samma bostad eller inte.
På grund av att makan i målet hade lagt fram material som visade att maken inte hade någon inkomst förelåg det ingen risk för att paret hade ett ekonomiskt samarbete och möjligheten att hon och maken bodde ihop var osannolikt på grund av uppehållstillståndet som inte var beviljat. HFD ansåg således att makan hade visat att hon och maken inte hade någon hushållsgemenskap och att de inte bodde tillsammans och kvinnan beviljades bostadsbidrag som ensamstående. I rättsfallet HFD 2018 ref. 70 konstaterade HFD att det inte är den faktiska boendesituationen som ska beaktas när det rör sig om frågor om underhållsbidrag, utan det är flera faktorer som ska beaktas.
Anledningen till att Försäkringskassan behöver utreda om de båda makarna är samboende eller inte är för att det påverkar både rätten till och beräkningen av bostadsbidraget. Bidragets omfattning beror på vad den försäkrade har för inkomst enligt 95 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) och det föreligger en väsentlig skillnad mellan en och två inkomster. Vidare föreskrivs det i 95 kap. 7 § SFB att personer som är gifta ska anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som får bidraget visar något annat. Även om personerna inte huvudsakligen bor på samma plats kan de således anses ha en gemenskap kring hushållet som kan ha betydelse för bedömningen av bidraget. Det är vanligt förekommande att det ekonomiska samarbetet mellan parterna, t.ex. att den ena parten hjälper till att betala hyran, är skäl för Försäkringskassan att ge avslag på ansökan som ensamstående om bostadsbidrag. Om det framkommer att en person ansökt och beviljats bostadsbidrag som ensamstående, men har en hushållsgemenskap eller är sammanboende med någon kan det innebära att utbetalningarna stoppas och att Försäkringskassan beslutar om återbetalning av ersättningen som betalats ut.
När det är fråga om ett felaktigt utbetalt bostadsbidrag kan Försäkringskassan rikta ett återkrav gentemot den som tagit emot bidraget. Huvudregeln gällande återkrav hittas i 108 kap. 2 § SFB, där stadgas att Försäkringskassan beslutar om återbetalningar av ersättningar om det exempelvis lämnats oriktiga uppgifter i ärendet. Gällande återbetalning av bostadsbidrag kan Försäkringskassan enligt 108 kap. 9 § SFB besluta om återbetalning även om oriktiga uppgifter inte har lämnats. Om det skulle föreligga särskilda skäl som talar för att kravet på återbetalning helt eller i vissa delar kan efterges får den berörda myndigheten efterge kravet gentemot den betalningsskyldige enligt 108 kap. 11 § SFB.
I frågor om bostadsbidrag och återkrav från Försäkringskassan har vi på Förvaltningsjuristerna en bred och flerårig erfarenhet. Tveka inte på att vända dig till oss om du är i behov av juridisk rådgivning eller ett ombud.
2023-03-24
Rubriken för veckans artikel utgjorde frågeställningen i en nyligen avkunnad dom av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i mål nr 472-22. Frågan i målet var om bostadsbidrag kunde utgå till en kvinna som ensamstående, trots att hon är gift med en man.
Målet handlade om en kvinna och en man som är gifta och har två barn. Kvinnan och barnen är bosatta i Sverige och mannen i Italien. Maken hade ansökt om uppehållstillstånd i Sverige men inte fått det beviljat. På grund av att mannen inte beviljats uppehållstillstånd ansökte kvinnan om bostadsbidrag som ensamstående. Försäkringskassan ansåg dock, trots att makarna bodde i olika länder, att de hade en sådan ”hushållsgemenskap” som kan föreligga när det rör sig om samboende par på grund av att de hade som avsikt att leva tillsammans och att paret hade två små barn. Hushållsgemenskap är ett uttryck för att ett par eller makar kan anses bo tillsammans i den mening som avses i bestämmelserna om bostadsbidrag, trots att de i egentlig mening inte gör det. Att personerna får ett gemensamt barn, delar på hemmets sysslor, utgifter och har ett ekonomiskt samarbete talar för att de har en hushållsgemenskap, oavsett om de tillbringar sin dygnsvila i samma bostad eller inte.
På grund av att makan i målet hade lagt fram material som visade att maken inte hade någon inkomst förelåg det ingen risk för att paret hade ett ekonomiskt samarbete och möjligheten att hon och maken bodde ihop var osannolikt på grund av uppehållstillståndet som inte var beviljat. HFD ansåg således att makan hade visat att hon och maken inte hade någon hushållsgemenskap och att de inte bodde tillsammans och kvinnan beviljades bostadsbidrag som ensamstående. I rättsfallet HFD 2018 ref. 70 konstaterade HFD att det inte är den faktiska boendesituationen som ska beaktas när det rör sig om frågor om underhållsbidrag, utan det är flera faktorer som ska beaktas.
Anledningen till att Försäkringskassan behöver utreda om de båda makarna är samboende eller inte är för att det påverkar både rätten till och beräkningen av bostadsbidraget. Bidragets omfattning beror på vad den försäkrade har för inkomst enligt 95 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) och det föreligger en väsentlig skillnad mellan en och två inkomster. Vidare föreskrivs det i 95 kap. 7 § SFB att personer som är gifta ska anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som får bidraget visar något annat.
Även om personerna inte huvudsakligen bor på samma plats kan de således anses ha en gemenskap kring hushållet som kan ha betydelse för bedömningen av bidraget. Det är vanligt förekommande att det ekonomiska samarbetet mellan parterna, t.ex. att den ena parten hjälper till att betala hyran, är skäl för Försäkringskassan att ge avslag på ansökan som ensamstående om bostadsbidrag. Om det framkommer att en person ansökt och beviljats bostadsbidrag som ensamstående, men har en hushållsgemenskap eller är sammanboende med någon kan det innebära att utbetalningarna stoppas och att Försäkringskassan beslutar om återbetalning av ersättningen som betalats ut.
När det är fråga om ett felaktigt utbetalt bostadsbidrag kan Försäkringskassan rikta ett återkrav gentemot den som tagit emot bidraget. Huvudregeln gällande återkrav hittas i 108 kap. 2 § SFB, där stadgas att Försäkringskassan beslutar om återbetalningar av ersättningar om det exempelvis lämnats oriktiga uppgifter i ärendet. Gällande återbetalning av bostadsbidrag kan Försäkringskassan enligt 108 kap. 9 § SFB besluta om återbetalning även om oriktiga uppgifter inte har lämnats. Om det skulle föreligga särskilda skäl som talar för att kravet på återbetalning helt eller i vissa delar kan efterges får den berörda myndigheten efterge kravet gentemot den betalningsskyldige enligt 108 kap. 11 § SFB.
I frågor om bostadsbidrag och återkrav från Försäkringskassan har vi på Förvaltningsjuristerna en bred och flerårig erfarenhet. Tveka inte på att vända dig till oss om du är i behov av juridisk rådgivning eller ett ombud.