Link for page in English
Ek Juridiks logo

Det oönskade godmansuppdraget

En god man har rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag, förutsatt att det finns en ersättare som kan ta över uppdraget. Högsta domstolen har tagit ställning i frågan vad som gäller om en ny god man inte har utsetts.

Bestämmelserna om förordnande och entledigande av god man finns i 11 kap. föräldrabalken (1949:381). Enligt 4 § har en individ rätt att få en god man förordnad till sig om vissa förutsättningar föreligger, till exempel om personen på grund av sjukdom behöver hjälp med att förvalta sin egendom. Det följer av andra stycket i 19 § att den gode mannen har rätt att bli entledigad sitt uppdrag på egen begäran. Om behovet av god man fortfarande finns hos individen måste dock den gode mannen kvarstå i sitt uppdrag till dess att en ny god man har utsetts.

Denna situation kom att prövas av Högsta domstolen när en god man önskade bli entledigad från sitt uppdrag på grund av samarbetssvårigheter mellan henne och hennes huvudman. Huvudmannen lämnade inte sitt samtycke till det eftersom hon ansåg sig behöva en god man.

Enligt 11 kap. 19 a § föräldrabalken finns det möjlighet att bli entledigad sitt uppdrag även om en ny god man inte har utsetts, om det föreligger skälig orsak. Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var vilka förutsättningar som kan godtas för att entlediga en god man med stöd av 19 a §.

I förarbetena anges som exempel på sådana skäliga orsaker allvarlig sjukdom eller hot från huvudmannen. Dock ska det äve beaktas hur lång tid det tar för överförmyndaren att hitta en ny god man – ju längre tid det tar desto lägre krav ska gälla för de skäl som berättigar entledigande av den gode mannen.

Högsta domstolen ansåg inte att det var rimligt att tvinga kvar en god man i sitt uppdrag med hänvisning till att det är svårt att hitta en ersättare. Dock förutsätter det att överförmyndaren vidtagit alla rimliga åtgärder för att hitta en lämplig ersättare.

I det förevarande målet hade överförmyndaren hittat en lämplig ersättare, men personen i fråga hade inte fått tag på huvudmannen för att få hennes samtycke till förordnandet. Överförmyndaren hade dessutom frågat närmare 100 personer om de kunde åta sig uppdraget, men utan framgång. Högsta domstolen ansåg att överförmyndaren hade vidtagit alla rimliga åtgärdar för att finna en ersättare, vilket ledde till att den gode mannen kunde entledigas.

Det kan anses vara en trygghet för alla som överväger att åta sig ett uppdrag som god man att möjligheten att avsäga sig uppdraget inte enbart beror på vad huvudmannen tycker. Till följd av Högsta domstolens tillämpning av 19 a § kan man numera avsäga sig ett uppdrag som god man, inte bara på grund av allvarlig sjukdom eller hot från huvudmannen, utan även då det föreligger samarbetssvårigheter mellan god man och huvudman.